I måndags kom vi till kommunfullmäktige och mötes av beskedet att vi skulle vara i en annan lokal. Kul tänkte jag nu får vi gå in i högskolans kreativa miljö, fylld av modern teknik och ändamålsenliga lokaler. Det här ska bli intressant. Snacka om besvikelse. Arma studenter som ska försöka utvecklas och lära i denna miljö.  Vi klev in i en dåligt upplyst lokal där belysningen flämtade i taket. Det frestar på om man nu skulle få för sig att läsa något därinne. Men det är nog inte meningen föresten för några bord att länga böcker eller papper på var det dåligt med, men det fans ”skivor” i   ryggstödet på framförvarande stol som man kunde fälla ut. Stolarna ja det är i och för sig ingen risk att man somnar i dem hårda trånga och tätt sammanpackade. Träsmaken i akterkastellet kom redan efter ca 20 minuter.  Så risken för insomning var liten. Men om det nu är svårt att läsa i skumrasket och man inte riskerar att somna så borde ju ljudet vara bra. Ack nej ack nej en mygga till hela presidiet inklusive talarstolen medförde att de som satt längre bak i lokalen slapp höra det mesta. Det gjorde väll inte så mycket med tanke på kvaliteten på de interpellationer som förekomma, inte minst gällde det FP s interpellationer. De höll sedvanlig lågstandard även om parti-oraklet Hillmansson höll låg profil.

Summan av vistelsen i denna lokal är at man undrar om högskolan arbetar enligt ”hink-pedagogiken” . Tänk er att ni har en hund, den har varit ute länge och ni vet at den är törstig när den kommer in. Ni har lite bråttom så ni tänker att ”jag slänger en hink vatten på honom alltid får han väl i sig något” Hink pedagogiken går ut på samma sak, när studenterna kommer in säter si i skumrasket på obekväma solar och med dåligt ljud så håller någon professor ett anförande utifrån principen ”alltid lär de väll sig något”.

Det är naturligt vis lätt att raljera över detta, men faktum är att lokaler möbler teknisk standard betyder mycket för den som vill lära nytt och vara kreativ. 

Omsorgen i Kalmar visar et överskott på 23 miljoner. Det gläds vi naturligtvis åt. Men i media och hos många medborgare ställs frågan hur kunde det vända så fort ni hade ju 20 miljoner i underskott för et år sedan. Förklaringarna är många men först och främst måste man komma ihåg att omsorgsnämnden i Kalmar omsätter ca 1000 miljoner (en miljard alltså) Då är 20miljoner 2 % och det är ju inte så många procent. man skulle kunna jämföra så innebär det att om du åker och handlar på ett varuhus och har 1000 kronor med dig så är 2 % lika med 20 kronor. Prova får du se det är inte så lätt att hålla sig på + - 20 kronor när du ska handla för en 1000 lapp.  Anledningen till att vi kommit ner är att ca 10 personer utnyttjat kommunens omställningspaket det är ca 5 miljoner. Genom förändringar inom handikapp omsorgen handlar det om ca 10 miljoner genom förändrade boendeformer och förtätningar inom daglig verksamhet.  Inom äldreomsorgen har antalet hemtjänsttimmar inte ökat så mycket som vi beräknat och det ger också miljoner. Men sammanfattningsvis kan man ändå konstatera att omsorgen om äldre och handikappade i Kalmar tillhör de bästa i Sverige, det finns det undersökningar som visar. Nu går vi in i det nya året med en kostnadsnivå som stämmer ganska väl med den verksamhet vi har därför at det nu lättare att hantera den kommande verksamheten. För budgetåret 2009 har vi dels fått en del nya pengar för handikappomsorgen och för äldreomsorgen. Men vi ska också spara en halv procent. Men vi ser tiden an med tillförsikt. Vår personal på ca 2000 personer har visat under det gångna året att de är kostnadsmedvetna och fortsätter de at vara det framöver så klarar vi det här på et bra sätt för alla inblandade.

I dag är det förintelsens minnesdag. Jag minns när jag besökte ett gammalt koncentrationsläger i polen för sådär en 12 år sedan.  Vi hade en guide som berättade om lägret och hur man behandlade människor där. Vid en avdelning var jag tvungen att gå ut min inlevelse i hur de som en gång hade bot där hade behandlats gjorde att jag inte orkade vara kvar inomhus och se utrustningen längre. Vi var just då i den så kallade sjukhusdelen. Där fans rostfria bord i halvlängd där utfördes aborter, blindtarmsoperationer och andra ingrepp på fångarna. Givetvis utan bedövning och utan medkänsla för de som utsattes. Har fans bilder på ”docktorn” klädd i vita militärkläder med skärmmössa och alt. Att bli sjuk där eller gravid måste absolut ha varit värre än döden. Ofta blev det döden. Guiden var djupt berörd när han berättade om en anhörig som varit där och blivit förhörd av tyskarna. För att få honom att tala slipade man hans tänder med vanliga metallfilar. Han överlevde men var skadad i munnen för hela livet. Sedan gick vi vidare till en gammal godsvagn som fungerat som gaskammare. Här stängdes offren in 30 åt gången dörrarna slängdes och avgasröret från en stridsvagn kopplades in man körde tills det var tyst i vagnen. Dag ut och dag in i flera år pågick detta. I ett hus bredvid fans kremeringsugnen där liken kremerades enligt löpande bandprincipen. En av de starkaste upplevelser jag varit med om. De grymheter och de massmord som det tredje riket genomförde får inte falla i glömska.  Vi måste hålla dessa vansinnesdåd i minnet så att de aldrig aldrig kan upprepas.

Att vi nu i Sverige och i Kalmar län löper risken att få en religiös sekt att etablera sig, som säger att det som hände på 40 talet aldrig har hänt är djupt oroande. Man får hoppas att sekten aldrig lyckas att formera sig i vårt land eller län.

I dag är det månadens höjdpunkt i Kalmar-politiken.  Jag har definitivt slutat att tro på korta möten. Dagordningen till i kväll är förvisso kort. Kanske frågan om E22 kan vålla någon diskussion om Folkpartiet fortfarande är motståndare till ärendet. Det vore märkligt tycker jag. Att ett parti så konsekvent arbetar emot utvecklingen av södra Kalmar och mot trafiksäkerheten i Rinkabyholm. Det var inte många röster man fick där i förra valet och inte lär det väll bli fler nästa gång. Och det är ju bra ju mindre röster folkpartiet får här i Kalmar och i Rinkabyholm desto bättre för Kalmar. Färre folkpartister i fullmäktige betyder ju färre nejsägare. Så på det viset är deras ståndpunkt i frågan om E22 bra, åtminstone på lång sikt. Men som vanligt har oppositionen ”kokat ihop” några interpellationer som vi kan debattera kring. Det är synd tycker jag att man inte är lite mer saklig och bygger sina interpellationer på adekvata uppgifter. I stället blandar man ihop begreppen så att den som inte är insatt i frågan inte kan hänga med.  Ta Rolf Wahlbergs interpellation i kväll till exempel. Här har han blandat ihop maten till särskilda boenden med matdistributionen hem till omsorgstagarna och blanda kyld, fryst, tillagad och hemkörd mat i en enda ”pytt i panna” det är lite synd. Matfrågan är viktig och kunde definitivt ställts klarare och tydligare.

Men som han frågar får man svara så det blir en och en halv sida i svaret till honom i kväll och på dem säkert en stunds debatterande där han antagligen glömmer att man måste hålla budgeten, något som hans partikamrater ofta framhäver när boksluten skall godkännas. Men enighet och konsekvens är inget signum för alliansen i Kalmar.

Han gör säkert så gott han kan.

Maten till de som byggde landet har varit på tapeten många gånger under det senaste året. Vi har kunnat läsa om hur maten till våra äldre sänds från Sala till Sydsverige och från Malmö till Mälardalen. Det är naturligtvis inte bra. Vi slösar med energi och även om vi i siffror och med undersökningar kan visa att ”vist är maten känlig som föda” så känns det inte bra. Även här i Kalmar har maten blivit ett diskussionsämne. På måndag ska jag svara på en interpellation i kommunfullmäktige från Moderaten Rolf Wahlberg. Han har tyvärr blandat ihop begreppen till någon slags pyttipanna för att försöka förvilla och sprida rädsla bland gamla och anhöriga.  Men det verkar vara hans taktik för han gör likadant när det gäller olika boendeformer. Han ställer frågor som om han inte viste någonting, trots att han sitter i omsorgsnämnden och har all tillgänglig information.

Att Kalmar kommun har en utredning inom ramen för ”budet i balans” om våra kök på skolor och äldreboenden är ingen hemlighet. Att vi inom omsorgen diskuterar hur vi ska kunna göra vår mat distribution bättre är heller ingen hemlighet. Vi funderar över många olika lösningar och vilken det blir vet vi inte i dag. Men så mycket kan man i alla fall säga. Det blir inte fryst mat och det blir inte mat som åkt landet runt. Vi ska producera maten lokalt, vi ska använda lokala livsmedels producenter så långt som möjligt och vi ska erbjuda en varierad och god mat till våra omsorgstagare oavsett om de bor i särskilda boenden eller får sin mat hemsänd.

Maten till våra omsorgstagare i Kalmar kan få en högre kvalitet och det är en av våra viktigaste uppgifter den närmaste tiden.

Januari är en kopiöst lång månad tycker jag. Den känns som 2 månader, mörkt, kalt, och inget roligt händer.  Man får då försöka pigga upp sig lite. Jag har suttit hos en god vän och eldat ris grillat salt fläsk över glöden.  Det piggar alltid upp med lite frisk luft och till elden har vi människor alltid känt en viss dragningskraft.  Allians politiker med hemvist i Riksdagen har absolut en dragningskraft åt partitoppen men ingen åt Kalmar län. Det är synd det för vi skulle behöva drivna riksdagsledamöter som vågar stå upp för vår sak. Jag tänker på E22 och våra järnvägar de skulle behöva prioriteras upp. Men med Allians politiker i riksdagen blir det ingenting av det.  Endast några smulor från storstads satsningar blir det till Kalmar län.  När jag satt där vid elden och funderade kunde jag inte låta bli att fundera över hur Centern egentligen mår. Man säger sig vara landsbygdens företrädare men när det blir skarp läge skiter man i det och lyder i stället Stureplans-ledningens minsta vink.  Även om man har regeringsmakten måste man som lokalpolitiker och som riksdagspolitiker komma ihåg på vems mandat man sitter där. Inte tror jag att väljarna röstade borgerligt för att få se sin hembyggd bli bortglömd.

Januari är lång än finns det tid att driva Kalmar läns frågor även för allianspolitiker.

I dag har jag fått en del information om hur vi i kommuner landsting och offentligt ägda bolag hanterar it frågorna.  Vi använder oss i den offentliga sektorn av många olika it lösningar för att förenkla och förbättra vård omsorgs och service. Mycket stora belopp läggs på detta. Men min bild av det hela är at vi politiker inte engagerar oss i denna viktiga fråga. Hur många olika system har vi i Kalmar län för att hantera arbetat tid i vår verksamhet? Och hur bra är systemen? Vem köpte dom och hur gick det till? Är frågor som jag tycker är berättigade.  Det är alldeles för många kanonbra system som är i drift i kommuner och landsting, att det är så förhindrar samverkan och kostar stora pengar. Ibland verkar det som om det är IT-chefernas uppgift att hitta någon kreativ leverantör av just det bästa systemet för just hans eller hennes kommun. Tittar man i den flora av system vi har i dag så ser man tydligt att vi har för många system och för många leverantörer ingen tar helhetsansvaret. Det borde inte vara så.  Vi borde ha en samordning åtminstone i Kalmar län när det gäller de här frågorna.  Det skulle spara pengar som kan användas i skola, vård och omsorg i stället för att hamna i plånboken hos diverse IT-bolag. Det borde vara skola omsorgs och sjukvård som är systemens vinnare.

Jag är en gröngöling på detta område men efter att funderat lite så tror jag att jag ska skriva lite om det som händer i det dagliga livet och givetvis blir det en hel del politik. Politiken fyller ju mina dagar. När man blir sugen på att skriva något så har ju hittills insändarsidorna varit kanalen ut.  Men det är inte alltid så lätt att komma med där, och det tar några dagar innan man kommer med. Det här kan ju bli lite snabbare. Förhoppningsvis kan det bli några fler än du som läser det här.

Jag kan inte låta bli utan måste kommentera gårdagens kommunstyrelse här i Kalmar. Vi hade frågan om E22 förbi Rinkabyholm uppe, vi hade också en skrivelse till regeringen ang de regler och lagar som styr sjukförsäkringssystemet. I båda frågorna uppträdde folkpartiet som motståndare de yrkade återremiss på E22, de avslog skrivelsen till regeringen.  Men majoriteten såg till att frågan om E22 drivs vidare utan folkpartistiska förseningar, skrivelsen till regeringen beslutade man att skicka iväg trots Folkpartiets tal om att de flesta som är sjuka bara utnyttjar systemet.  Det har varit folkpartiets signum under flera år att säga NEJ.  Jag har därför funderat över hur deras program skulle kunna se ut.

Så här tror jag:

Program för Folkpartiet i Kalmar

          Folkpartiet säger nej!

Folkpartiet i Kalmar 1900 kallt.

En slog an har jag också hittat på!

Hej Hej vi säger NEJ.

Det var alt för i dag från Steve Sjögren

Välkommen in igen!